Varmt välkommen hälsas Du som vill komma vidare i livet.
 

Verksamheten erbjuder olika psykoterapeutiska tjänster utifrån ett systemteoretiskt och narrativt perspektiv. Förhållningssättet betonar människors resurser och möjligheter att skapa nya konstruktiva och livsbejakande sammanhang. Utifrån ett salutogent (hälsofrämjande) synsätt fokuseras framtid, hopp, mål och drömmar i människors liv för att möjliggöra nya förmågor att utvecklas.

• Individer
• Par
• Familjer
• Barn och ungdom
• Kris- och traumabearbetning
• Brottsoffer

          - kvinnor, barn och/eller unga som har mött hot, våld, sexuella övergrepp
          - även anhörigstöd/viktig person 

• Personlig sakrådgivning
  - rättssäkerheten och rättsväsendet
  - stöd till brottsoffer och nära och kära
• Missbruk
  - den som vill bryta med sitt missbruk
  - även anhörigstöd/viktig person

Narrativt perspektiv:
 

Vi människor ses som experter på våra liv även när vi söker hjälp. Som terapeut deltar jag i att utforska berättelserna som kommer fram i samtalen.
 

Narrativ betyder berättande, och narrativ terapi utgår från att livsberättelser ger våra liv ton, form och struktur. Vi skapar mening i våra liv och i vår vardag genom de berättelser vi formulerar om oss själva och andra. Samtalen i narrativ terapi kan ses som en process där fokus flyttas från personens problemfyllda livsberättelse till mer önskade och livsberikande berättelser om dennes förmågor, kunskaper, intentioner, värderingar och drömmar.
 

Externaliserande samtal är en utgångspunkt för det narrativa samtalet. Narrativ terapi ser problem som separerade från personen. Personen är inte problemet, utan problemet är problemet - och relationen till problemet. Det innebär att problemet läggs utanför personen. Syftet är då att ta sig ur problemets inflytande över det egna livet, hitta strategier och resurser som motverkar problemets inflytande.
Narrativ terapi hjälper oss människor där vi är marginaliserade och understryker även rätten till särart. Övergripande finns två ledstjärnor - att inte låta sig förtryckas eller själv förtrycka andra. Maktperspektivet hålls ständigt i fokus.  

Ett narrativt samtal strävar efter att hitta personens drivkrafter och att stödja denne i att låta sig styras av dessa. Enkelt sagt ”att bli kapten över sin egen skuta”. Sitt eget liv.

Systemteoretiskt perspektiv:

Ett systemiskt förhållningssätt innebär bland annat att ha helhetssyn och cirkulärt tänkande där människor och organisationer ses i sitt sammanhang som ett system där alla i systemet påverkar varandra. 
 

Systemteori, dess syn- och förhållningssätt, kan hjälpa oss att finna lösningar som fokuserar på grundorsaker till problem vi möter, snarare än de symtom som problemen kan ge upphov till. Genom att fokusera lösningar ges möjlighet till att åstadkomma förändring. Vi kan utvecklas, lära nytt och förstå mer av sammanhanget, relationerna, funktionerna och mönstren. Vi medvetandegör och förändringsmöjligheter kan skapas i sammanhanget.

Att ha ett systemiskt förhållningssätt innebär också för mig att se, formulera och utforska det jag upplever händer. Jag utgår även från att identiteten hos den enskilda inte är statisk utan samskapas i relation och situation. Tillsammans med klienten/klienterna utforskar vi berättelserna, relationerna, funktionerna och mönstren i sammanhanget klienten upplever och befinner sig i. Genom att belysa tidigare berättelser på ett nytt sätt kan ny mening skapas. Tidigare icke hjälpsamma berättelser kan undermineras och nya mer önskvärda växa fram.
 

Genom att hålla klientens förmågor, intentioner, värderingar och drömmar i fokus, kan vi skapa en väg som både stärker och möjliggör önskvärda berättelser. Fokus på framtid kan i sig skapa en målbild som skänker klienten hopp och inspiration som kan behövas för att genomföra och genomleva förändringar som denne vill.

Annat jag upplever viktigt är andra ordningens cybernetik:

Första ordningens cybernetik agerar vi som om vi som professionella kan stå utanför det system vi arbetar med och inte påverka, eller bli påverkade, i sammanhanget. Utifrån den andra ordningens cybernetik är detta omöjligt att stå utanför och inte påverka, utan vi blir en del i de system vi arbetar med. Vi påverkar och vi påverkas. Jag har synsättet, och utgår från förhållningssättet, av den andra ordningens cybernetik. Det är viktigt för mig i mitt professionella arbete att fortlöpande reflektera över hur jag förhåller mig i de system jag ingår, vilka valmöjligheter jag ser och vilka konsekvenser mitt agerande kan få. ”Hur påverkar jag, hur tillåter jag mig påverkas, och varför?” – är återkommande frågor jag reflekterar över. Detta kan jag exempelvis reflektera över vid handledningstillfällen.

I det terapeutiska rummet med klienter är detta lika viktigt för mig att reflektera över tillsammans med min klient/klienter. Jag kan stanna upp i terapisamtalet med klienten och exempelvis ställa frågor som:

Hur upplever du samtalet så här långt?

Pratar vi om rätt saker för dig?

Är det något särskilt du upplever att du vill prata om?

Hur vill du gå vidare nu? 

För mig handlar det om att göra klienten till medaktör med makt att påverka terapisammanhanget ”här och nu”. Det är också en fråga om etik och respekt till mina klienter.
 

Skattning/ skattningsskalor:

Jag kan använda mig av skattningsskalor i mötet med klienten. Dels för att få en generell förståelse för klientens mående just nu, men också som en form av feedback om vi under terapisamtalets gång har samtalat om rätt saker som klienten har velat prata om.

Annat jag upplever viktigt att ha i åtanke är ”domänteorin och de tre olika domänerna":

Produktionsdomänen - här finns lagar, regler, rätt och fel, rättigheter och skyldigheter. Det kan vara myndighetsutövning så som utredning, tester, betygsättning, juridisk verksamhet etc. Här utgår vi från ett linjärt tänkande.
 

Förklaringsdomänen/ Reflektionsdomänen - så som förändrings- och utvecklingsarbete, exempelvis terapi och sammanhang där vi reflekterar och vänder och vrider på olika betydelser. Här är fokus på att utforska alternativa sätt att se på tillvaron.
 

Estetiska-/ Etiska domänen - här handlar det om att utföra arbetet i enlighet med vår värdegrund, att bemöta människor på ett respektfullt och etiskt sätt, ge varje persons röst och position värdighet. Denna domän är överordnad de andra och finns med även när vi utgår från någon av de andra domänerna. Om vi exempelvis som socialsekreterare utifrån vår skyldighet att omhändertar ett barn, skall vi sträva efter att göra det på ett så respektfullt och värdigt sätt som möjligt.
 

Vi kan i olika situationer befinna oss nästan samtidigt i de olika domänerna och de kan växla snabbt.
 

Exempelvis; i ett utvecklingssamtal säger chefen till den anställde att denne har presterat ett mindre bra resultat senaste halvåret (produktionsdomänen). I nästa ögonblick kan chefen säga: ”jag vet att du tidigare har haft riktigt bra resultat, vad har du använt för strategier och förmågor då? Kan jag stödja dig på något sätt så att dina förmågor skulle kunna hjälpa dig framåt även nu (förklarings- /reflektionsdomänen)? Här växlar chefen mellan produktionsdomänen och reflektionsdomänen och bemötandet är respektfull och stödjande. Den estetiska domänen är hela tiden närvarande - från ett individperspektiv till ett relations- och sammanhangsperspektiv.
 

Problem och lösningar uppstår inte i individer utan samskapas i de relationer och sammanhang vi befinner oss i. På liknande sätt tänker vi om identitet. Att den inte är statisk och någonting vi som individer bär med oss genom livet, utan att den samskapas i relation och situation.

FAMILJETERAPI

Familjeterapi är en form av psykoterapi där vi arbetar med hela eller delar av familjer för att lösa problem, klara av svåra livssituationer och komma vidare i kriser. Familjeterapi uppstod som en reaktion på erfarenheter av individuella behandlingar, där vi ofta kunde se att behandlingseffekter gick tillbaka efter att individen återvänt till sin familj. Vi började förstå mer om hur en familj kunde bidra till både uppkomsten och vidmakthållandet av problem.

Teoretiskt grundar sig familjeterapin på systemteorin. Vilket innebär i korthet att i ett mänskligt system är helheten alltid mer än summan av delarna. Delarna i ett system hänger samman i ett ömsesidigt samspel, där alla delar påverkar de andra. Sker en förändring i en del av systemet så påverkas också de andra delarna. Detta kan innebära exempelvis:

Att en förändring i en del av ett system, t.ex. en familj, kan motverkas eller förstärkas av andra i systemet. Ett psykoterapeutiskt förändringsarbete kan alltså bli mer verkningsfullt om familjemedlemmar engageras i processen och vi tar med oss erfarenheter från gemensamma samtal och arbetar vidare med detta också mellan samtalen. En återgång till tidigare problembeteende blir mindre sannolik, om familjemedlemmar har genomgått en gemensam förändringserfarenhet.

Vad kan familjeterapi vara bra för?

Familjeterapi har prövats på en mängd psykiatriska, sociala och relationella problem. De bäst dokumenterade effekterna vid studier har visats vid en mängd olika beteende- och känslomässiga problem hos barn och ungdomar. Därför har familjeterapi sedan länge en stark plats som behandlingsmetod vid våra barn- och ungdomspsykiatriska kliniker. Det har även visat sig vara framgångsrikt vid arbete med äktenskapskriser och samlevnadsproblem inom äktenskapet. Med vuxna klienter har familjeterapi utvärderats med positiva resultat vid missbruk i olika former och vid allvarlig psykisk sjukdom. Allt fler studier visar också på familjeterapins roll vid behandling av svåra kroppsliga sjukdomstillstånd både hos barn och vuxna.